Är det här allt det blir så dör jag.
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Ena sekunden är jag superpepp på livet och allt därtill, nästa faller jag ihop i sängen och låter tårarna rinna. Finns det aldrig något där mitt imellan?
Trots att vi som inte längre läser Idrott och Hälsa, är lediga en dag som denna, så är jag ändå i skolan. Jag försöker skriva en uppsats i historia om en astronom på femtonhundra-talet. Det är lite roligare än det låter, men inte mycket mer än så. Dessutom försöker jag klippa ihop två reportage. Det är svårt när man tittar ut från fönstret här i bibloteket och ser att himlen är grå. "Solen, vart är du när jag behöver dig som mest?" Kameran är med för första gången på länge, men inga bilder tas. Försöka ta kort på mig själv i spegeln, men det blev dåliga resultat.
Med detta sagt, på ett kanske vinterdeppigt sätt, så ser jag fram emot våren. Solsken, varmt väder och bruna ben. Jag vill kunna snöra på mig skorna och ta en fem kilometers joggingrunda. Sitta med vännerna nere vid vattnet med veganskglass i handen, och inte behöver hälla i mig te för att behålla kroppstemperaturen. Jag vill göra så mycket i sommar, så mycket jag aldrig gjort förut.
skriven
Längtar längtar längtar!